Inte för att vara tråkig, svår eller framförallt otydlig. Men återigen så tog stora stygga livet över rodret och fick mig att driva långt från ettor och nollor. Jag har ett stort behov av att skriva just nu. Men vart är tiden? Det är svårt att skriva när mina ögon per automatik slängs ihop ögonblicket jag går över tröskeln. OCh när det gäller fysiska äventyr? Joserru, min träning består av kapplöpning till bussen och svettiga  brottningsmatcher på Odenplan. Kanske inte helt optimalt.

Det är återigen dags att rycka upp rötterna och flytta på mina dagar. Det börjar bli tröttsamt det här.